Transcription

Metoder som användsför att förebygga psykiskohälsa hos barnEn nationell inventering i kommuner och landsting

Artikelnr2008-126-50TryckEdita Västra Aros, Västerås, november 20082

FörordSocialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper riskatt drabbas av svårare psykisk ohälsa,- ”Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (prevention)” kallat UPP-centrum. Under hösten samma år rekryterades medarbetare. I centrumets uppdrag ingår att samla in, koordinera,beställa och sprida kunskap om effektiva metoder för att upptäcka, förebygga och ge tidiga insatser till barn och unga som riskerar att utveckla psykiskohälsa. UPP – centrum genomför kunskapskonferenser, beställer uppdragsutbildningar, stödjer utvärdering och implementering av evidensbaserademetoder bland annat i samarbete med Statens beredning av medicinsk utvärdering, SBU.I denna rapport redovisar vi resultatet av enkätundersökningar om vilka metoder som används inom de elva verksamheter som bedömts vara de viktigaste för barn och ungas välbefinnande och hälsa. De tillfrågade verksamheterna är förskola, skola, skolhälsovård, mödrahälsovård, barnhälsovård, familjecentraler, ungdomsmottagningar, socialtjänst, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, barn- och ungdomshabilitering samt barn- ochungdomspsykiatri. Inventeringen ger information om vilka metoder de olikaverksamheterna rapporterar att de använder för tidig upptäckt respektivetidig insats. Resultaten säger ingenting om hur vanligt förekommande enmetod eller ett arbetssätt är eller hur många barn och unga som får del avmetoderna.I arbetet med inventeringen har flera av medarbetarna inom UPP- centrumdeltagit. Det slutliga analysarbetet har genomförts av Ingemar Nilsson, MiaRamklint och Monica Norrman som varit projektledare för inventeringen.Håkan CederÖverdirektörLars HellgrenCentrumchef3

4

ing av uppdraget9Begrepp som används i rapportenVerksamheter1012Inventeringen14Metod och avgränsningar14Berörda verksamheterEnkätundersökningarBearbetning av svarAvgränsning14141516Resultat17Stort antal rapporterade metoder17Metoder för tidig upptäcktMetoder för förebyggande arbete och tidiga insatserDiskussion181922Rapporterade metoder22Metoder för tidig upptäcktMetoder för förebyggande arbete och tidiga insatserSpridning av metoderVärdering av metoderMetodvalStyrkor och a 128Bilaga 231Bilaga 335Bilaga 4365

SammanfattningSocialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper riskatt drabbas av svårare psykisk ohälsa – ”Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (prevention)” kallat UPP- centrum.Centrumets första uppdrag var att inventera vilka metoder som används närdet gäller förebyggande arbete, tidig upptäckt och tidiga insatser för barnoch unga som riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Syftet med inventeringenär att få en uppfattning om vilka metoder som används och av vilka verksamheter. Inventeringen syftar även till att ge underlag för centrumets fortsatta arbete med att initiera utvärderingar, ge kunskapsstöd, stödja implementering av evidensbaserade metoder och skapa tvärprofessionella utbildningar.I denna rapport använder vi begreppet metod för det som inom skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård kallas insats, metod, arbetssätt, program ellerinstrument. Metoder för tidig upptäckt avser att identifiera barn och unga (018 år) som visar tecken på psykisk ohälsa eller sjukdom, oroande social utveckling eller som lever i uppenbara riskmiljöer. Det kan handla om barnmed beteendestörningar, barn med känslomässiga symtom/problem, barnmed utvecklingsavvikelser, barn vars föräldrar sviktar i sin omsorgsförmåga, barn som är utsatta för våld eller övergrepp eller barn som lever underandra ogynnsamma sociala omständigheter. Metoder för förebyggande arbete och tidiga insatser har till syfte att påverka risk- och skyddsfaktorer ellersymtom och funktion. Metoder som vänder sig till alla barn kallas universellt preventiva, metoder som vänder sig till riskgrupper kallas selektivt preventiva och slutligen metoder som används då barnen har symtom kallasindikerat preventiva.Inventeringens målgrupp är de professionella som i sin dagliga verksamhetmöter barn och ungdomar och deras föräldrar eller som möter blivande föräldrar. Det är verksamheter på primär nivå som förskola, skola, skolhälsovård, barnhälsovård, familjecentraler, mödrahälsovård och ungdomsmottagningar. Dessa har ett universellt och selektivt preventivt uppdrag vad gällerpsykisk ohälsa. De verksamheter på specialistnivå som möter vissa barn ärbarn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomspsykiatri, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. Dessa verksamheter har ett indikerat preventivt uppdrag. Socialtjänstens verksamhet finns på båda nivåerna, och hardärför preventivt uppdrag på alla tre nivåerna. Inventeringen baserar sig påenkätundersökningar till de olika verksamheterna.6

Endast de rapporterade metoder för vilka någon dokumentation har återfunnits har tagits med i resultatredovisningen. Undersökningen ger svar på frågan om förekomst av olika metoder. Den beskriver inte omfattningen, detvill säga hur vanligt förekommande metoderna är. Den klargör inte hellerhur många barn som nås av respektive metod.De tillfrågade verksamheterna rapporterar ett stort antal metoder. Totalt ärdet 228 identifierbara metoder som rapporteras, varav 99 för tidig upptäcktoch 129 för förebyggande arbete eller tidiga insatser. Barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten och ungdomsmottagningarna rapporterar avsevärtfler metoder än andra verksamheter. Barnhälsovård, mödrahälsovård ochbarn- och ungdomsmedicinska mottagningar rapporterar få metoder.Alla verksamheter förutom förskola och skola rapporterar någon metod förtidig upptäckt. De metoderna är olika typer av screening formulär. De verksamheter som har ett selektivt eller indikerat preventivt uppdrag behövervetenskapligt utvärderade metoder för tidig upptäckt. De behöver identifierariskbarn eller redan drabbade barn. Att förskola och skola inte rapporterarnågon metod för tidig upptäckt väcker frågan om hur deras preventiva uppdrag formulerats.Alla verksamheter rapporterar metoder för förebyggande arbete och tidigainsatser. Flest metoder rapporteras från verksamheter på specialistnivån. Demetoder för insats som rapporteras från flest verksamheter karaktäriseras avatt de är manualbaserade, det vill säga har en ”tydlig bruksanvisning” förhur de ska genomföras. Det är bland annat flera metoder som stödjer föräldrar i deras fostrarroll eller samspelet mellan barn och föräldrar och metodersom riktar sig till ungdomar med aggressivt eller normbrytande beteende.Verksamheternas uppdrag och plats på primär- eller specialistnivå bör avspeglas i valet av metoder för tidig insats. Till exempel har skolan ett universellt preventivt uppdrag medan barnpsykiatrin har ett indikerat. De rapporterar trots det att de delvis använder samma metoder. Kan eller bör samma metod användas på olika nivåer av preventiva insatser? Används metoder på rätt sätt för den typ av prevention som de utvecklats för ochutvärderats i? Endast en mindre del av de rapporterade metoderna har utvärderats vetenskapligt på ett sätt som gör det möjligt att uttala sig om deraskvalitet. Bland de vanligast rapporterade metoderna finns till exempel”stödsamtal”, vilken saknar dokumentation när det gäller effektivitet. Fleraenkätsvar beskriver metoderna i generella termer, till exempel ”psykoterapi”, eller beskriver att de använder metoder som ”inspirerats av ” eller har”drag av” någon annan väl etablerad metod. Detta sätt att beskriva metodertalar för bristande medvetenhet om val av metoder. För ”egna metoder” sominte utvärderats har man ingen kunskap om hur effektiva de är.7

Inventeringen ger anledning till att dra följande slutsatser: Det finns behov av att utvärdera metoder och dess effekt för barn, ungdomar och föräldrar. Det finns behov av nationellt stöd vid val av metoder. Det finns behov av nationella insatser för utbildning i och implementering av metoder. Det finns behov av att klargöra olika verksamheters uppdrag och plats ien sammanhållen insatskedja och utifrån denna diskutera val av metoder.8

InledningBeskrivning av uppdragetUnder senare år har det rapporterats att allt fler barn och unga utvecklarpsykisk ohälsa (1). Professionella som möter barn i sin yrkesutövning hardärför behov av metoder och kunskapsstöd för insatser mot psykisk ohälsa.Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum - Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa(prevention), kallat UPP-centrum, för tidiga insatser till barn och unga somlöper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa. Under hösten 2007 rekryterades centrumets medarbetare. Enligt regeringsuppdraget ska UPP-centrumsamla in, koordinera, beställa och sprida kunskap bland annat om effektivametoder.UPP-centrums första uppdrag var att inventera vilka metoder som användsnär det gäller förebyggande insatser, tidig upptäckt av och tidiga insatser förbarn och unga som riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Inventeringsarbetetpåbörjades i januari 2008. I denna rapport redovisas genomförande och resultat av denna inventering.Syftet med inventeringen är att få en uppfattning om vilka metoder som används och av vilka verksamheter. Inventeringen syftar även till att ge underlag för UPP-centrums fortsatta arbete med att initiera utvärderingar, ge kunskapsstöd, stödja implementeringen av evidensbaserade metoder och skapatvärprofessionella utbildningar.Centrumet har också inventerat samverkansformer och behov av kunskapsstöd. För att få en uppfattning om vilket utvärderingsarbete som pågår ikommuner och landsting har vi också ställt frågor till forsknings- och utvecklingsenheter (FoU-enheter). I denna rapport redovisas endast resultatetfrån metodinventeringen. Resultat från inventeringen som inte redovisas härkommer att sammanställas, bland annat i särskilda rapporter för ungdomsmottagningar, socialtjänstens öppna verksamheter och barn- och ungdomspsykiatrin. Sammanställningarna kommer att vara underlag för seminarieroch konferenser under 2009.9

Begrepp som används i rapportenMetodInom skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård används olika begrepp fördet som i denna rapport kallas metoder; insats, metod, manualbaserad metod, arbetssätt, strukturerat arbetssätt, program och instrument.Det finns flera sätt att definiera och beskriva metodbegreppet, men eftersomrapportens syfte inte är att problematisera begreppet i sig använder vi detoperationellt, för att beskriva hur verksamheter gör för att nå önskat resultat.Metodbegreppet diskuteras alltså i termer av hur man gör för att förverkligauppställda mål.Metoder kan beskrivas i termer av validitet och reliabilitet, det vill säga tillförlitlighet. Det innebär att metoden gör vad den avser att göra och att denåstadkommer det varje gång den används och oberoende av användaren. Imetodbegreppet ingår också en förklaring av relationen mellan uppställdamål och hur man genom att använda metoden når dit. Detta är vad som avses med en metods teoretiska bas och svarar på frågan om varför vi gör somvi gör.I enkäterna frågade vi särskilt efter manualbaserade metoder och strukturerade arbetssätt. Ett strukturerat arbetssätt ska vara så väl beskrivet att andrakan upprepa det. En manualbaserad metod bygger på att det finns en tillgänglig skriftlig manual eller bruksanvisning som användaren lätt kan följa.I denna rapport används termen metod för både manualbaserad metod ochstrukturerat arbetssätt.Metoder för tidig upptäckt ska identifiera barn och unga som visar tecken påpsykisk ohälsa och/eller oroande social utveckling eller som lever i uppenbara riskmiljöer. Det kan handla om barn med beteendestörningar, barn medkänslomässiga symtom, barn med utvecklingsavvikelser, barn vars föräldrarsviktar i sin omsorgsförmåga, barn som är utsatta för våld eller övergreppeller barn som lever under andra ogynnsamma sociala omständigheter.Termen ”metod för tidig upptäckt” används i enkäterna men kan ha olikainnebörd beroende på verksamhetens uppdrag. För skolan kan en metod förtidig upptäckt vara att observera en elevs beteende medan barn- och ungdomspsykiatrin använder diagnostiska metoder. Inom alla verksamheteranvänds begreppen utredning och bedömning som metoder för tidig upptäckt. Inom hälso- och sjukvården används dessutom begreppen screeningoch diagnostik.Inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola/förskola har man sinsemellan olika begrepp för förebyggande arbete och tidiga insatser. Metodernahar till syfte att påverka risk- och skyddsfaktorer eller symtom och funktion.Med funktion menas hur ett barn fungerar socialt i familjen, bland vänner10

och i skolan. Beroende på målgrupp delas metoder för insatser in i olikakategorier; universell, selektiv och indikerad prevention se tabell 1.PreventionPreventivt arbete har fram till mitten av 1990-talet klassificerats som primär-, sekundär- och tertiär prevention. Med primär prevention avses insatserriktade till alla, med sekundär prevention insatser riktade till riskgrupper ochmed tertiär prevention insatser för de redan drabbade. Denna terminologihar sitt ursprung i folkhälsotraditionen där det huvudsakliga målet är attförhindra diagnostiserbara fysiska åkommor, (Mrazek & Haggerty, 1994).Institute of Medicine (IOM, en del av USA:s vetenskapsakademi) föreslog1994 en ny klassificering av preventivt arbete med inriktning mot psykiskhälsa. Mrazek och Haggerty föreslog att termerna universell, selektiv ochindikerad prevention skulle ersätta primär, sekundär och tertiär (2). Dessanya termer stämmer bättre överens med vad vi idag känner till om psykiskhälsa samt om risk och skyddsfaktorer. Socialstyrelsen har använt de nyabegreppen i en strategi för samverkan kring barn som far illa eller riskeraratt fara illa. Strategin har tagits fram tillsammans med Myndigheten förskolutveckling och Rikspolisstyrelsen (3).Termerna har definierats på följande sätt:Universell prevention definieras som en intervention som inte tar hänsyn tillskillnader mellan hög- och lågriskgrupper. Ingen enskild individ eller gruppväljs ut av något skäl. Interventionen är tänkt att främja alla oavsett grad avrisk.Selektiv prevention definieras som en intervention riktad till undergrupper ipopulationen som exponeras för en eller flera riskfaktorer. Enskilda individer identifieras inte – det är gruppen, inte individen, som bedöms befinnasig i riskzon. Ett exempel på selektiv prevention kan vara gruppverksamhettill barn vars föräldrar har missbruksproblem.Indikerad prevention definieras som en intervention för individer med identifierade problem.11

Tabell 1. Kategorisering av begrepp för förebyggande arbete och tidiga insatser,jämförelse av språkbruk mellan olika verksamheterMålgruppHälso- Alla barnPrimärpreventionGenerellt förebyggande undärpreventionRiktade förebyggande ” barnTertiärpreventionStöd- och Psykisk ohälsa - psykisk sjukdomPsykisk ohälsa (4) är psykiska symtom som är vanliga men oönskade, upplevs som negativa och ökar risken för psykisk sjukdom. Psykisk ohälsa kankomma till uttryck i symtom som nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter symtom som är plågsamma men inte så uttalade att de kan klassificeras sompsykisk sjukdom. Många med psykisk ohälsa kommer aldrig att utvecklapsykisk sjukdom.Psykisk sjukdom/störning/ funktionsnedsättning är psykiska symtom somger stort lidande och/eller försämrad funktion. Sjukvården gör bedömningenom symtomen är tillräckligt många och uttalade för att överensstämma medfastställda kriterier (5, 6) för en definierad diagnos.Barn med psykisk ohälsaMed barn avses de barn och unga som ännu inte fyllt 18 år.Från internationella befolkningsundersökningar vet vi att ca 10 - 15 procentav barn och ungdomar vid undersökningstillfället uppfyller kriterierna förminst en psykisk sjukdom (7, 8, 9) och att upp till 20 - 30 procent av barnoch ungdomar någon gång kommer att uppfylla kriterierna för en psykiatrisk diagnos (10). År 2007 fanns omkring 2 miljoner barn i Sverige. Drygt1, 4 miljoner gick i skolan och ytterligare ca 400 000 barn gick i förskoleverksamhet enligt Skolverkets statistik. Av alla barn hade ca 5 procent kontakt med barn och ungdomspsykiatrin 2007 (11). Det betyder att förskola,skola och skolhälsovård är viktiga arenor för de barn som har eller riskeraratt utveckla allvarlig psykisk ohälsa. Barnen har kontakt med skolhälsovårdoch med hälso- och sjukvård på primär nivå, men inte i första hand med denspecialiserade barn- och ungdomspsykiatrin.VerksamheterEtt sätt att beskriva verksamheter med preventionsuppdrag gällande psykiskohälsa hos barn är att ange vilka som är till för alla barn eller deras föräldrar, primär nivå, eller vilka som i huvudsak har ett specialiserat uppdrag ochbara träffar vissa barn, specialistnivå.12

Verksamheter (som ingår i inventeringen) på primär nivå med universelltoch selektivt preventivt uppdrag är: förskola skola skolhälsovård barnhälsovård mödrahälsovård familjecentraler ungdomsmottagningarVerksamheter (som ingår i inventeringen) på specialistnivå med indikeratpreventivt uppdrag är: barn- och ungdomsmedicinska mottagningar barn- och ungdomshabilitering barn- och ungdomspsykiatriSocialtjänsten har verksamhet på båda nivåerna, vilket innebär såväl universell, selektiv som indikerad prevention.13

InventeringenMetod och avgränsningarBerörda verksamheterInventeringens målgrupp är de professionella som i sin dagliga verksamhetmöter barn och ungdomar och deras föräldrar, i förskola eller skola, inomskolhälsovård, socialtjänstens öppna verksamheter, barnhälsovård, familjecentraler, barn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomspsykiatri, påbarn- och ungdomsmedicinska mottagningar och ungdomsmottagningar.Inventeringen vänder sig även till dem som möter blivande föräldrar teringen baserar sig på enkätundersökningar till verksamheterna, setabell 2. I tabellen framgår antal utskickade enkäter och svarsfrekvensen,där totala antalet enkäter var 2689 och svarsfrekvensen varierar mellan 58 –93 procent.Utskicken var dels urvalsbaserade, dels totalundersökningar. Till urvalsundersökningarna hör utskicken till förskola, skola, skolhälsovård och socialtjänst. Skolverket och SCB försåg UPP- centrum med ett statistiskt representativt urval av skolledare inom förskola, grundskola och gymnasieskola.Skolledarna förmedlade enkäter till skolhälsovården. Socialtjänstenkätenskickades till ett representativt urval av landets samtliga kommuner inklusive kommundelar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Urvalet är samma somi en tidigare undersökning om socialtjänstens öppna verksamheter som Socialstyrelsen genomfört.Alla operativt ansvariga på ungdomsmottagningar och alla barn- och ungdomspsykiatrins enhetschefer fick enkäter (totalundersökningar). Samtligachefer med ett övergripande/strategiskt uppdrag på landstings- och regionnivå inom mödrahälsovård, barnhälsovård och barn - och ungdomshabilitering samt barn- och ungdomspsykiatrins verksamhetschefer fick enkäter.När det gäller enkäten till ungdomsmottagningarna samordnades den meden annan enkät från Socialstyrelsen.Utöver ovan beskrivna enkätundersökning har vi även ställt frågor till familjecentraler, som en del i en annan enkät från Socialstyrelsen (12). Familjecentraler består av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens öppna verksamhet. Rapporterade metoder från familjecentraler14

kan därför vara dubbelrapporterade av mödrahälsovården, barnhälsovårdenoch socialtjänsten. Därför redovisas inte metoder som rapporterats dubbelt.Redovisning av familjecentralernas metodanvändning framgår i rapporten”Familjecentraler. Kartläggning och kunskapsöversikt ” (12) samt i resultatdelen.Skolhälsovård är en del av skolans verksamhet men har ett eget uppdragsom skiljer sig från övriga skolans. Därför skickade vi en separat enkät tillskolhälsovården.Enkäterna har utformats i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting.Samtliga enkäter har innehållit frågor om metoder som rör förebyggandearbete och tidiga insatser. Dessutom har alla verksamheter utom socialtjänsten och familjecentraler fått frågor om metoder för tidig upptäckt. På grundav verksamheternas olika uppdrag har enkäterna delvis haft verksamhetsspecifika frågor.Vi bad mottagarna, se tabell 2, att besvara enkäterna som var antingen ipappersformat eller webbaserade. Initialt var svarsfrekvensen låg från förskola, skola, skolhälsovård och ungdomsmottagningar, därför anlitades undersökningsföretaget Skop för kompletterande telefonintervjuer. Intervjuerna följde de ursprungliga enkäterna. Telefonkontakterna resulterade i attytterligare några ungdomsmottagningar nåddes. För förskola, skola ochskolhälsovård nåddes majoriteten via telefonintervjuerna. All datainsamlinggenomfördes under perioden januari till och med maj 2008.Bearbetning av svarI resultatredovisningen har vi tagit med de rapporterade metoder för vilkadokumentation hittats, se bilaga 1 och 2. Dels har vi fått dokumentationsänd till oss och dels har vi med hjälp av webbaserad sökning via Internetoch sökmotorn Google hittat ytterligare dokumentation. Någon kvalitetsgranskning eller värdering av informationen har inte gjorts. Vi har haft ettinkluderande förhållningssätt, och accepterat dokumentation av varierandekvalitet och karaktär. Inga krav på dokumentation vad gäller metodensegenskaper eller effekt har ställts, och någon evidensgradering av metodensvetenskapliga underlag har inte gjorts. Syftet med inventeringen har varit attta reda på vilka metoder som används och inte att värdera dem.Vi har inte tagit med metoder som varit svåra att identifiera till exempelbasprogram utan närmare specifikation. Flera tillfrågade verksamheter harsvarat att de använder program som ”har drag av”, ”har inspirerats av” eller”har anpassats till den egna verksamheten”. Sådana svar finns inte hellermed i metodsammanställningen, bilaga 1 och 2.Enkäten till socialtjänsten innehöll inte frågor om metoder för tidig upptäckt. Trots det har sådana metoder rapporterats. Därför har vi i några fall15

kategoriserat rapporterade metoder som metoder för tidig upptäckt trots attde har redovisats under frågan om metoder för tidiga insatser.UrvalAntal (n 2689)Svarsfrekvens %xxurval60071Rektor/ otal4582MHV-överläkare på äkare på reUngdomsmottagningarxtotal21958Ej specificeradSocialtjänstxurval12367Barn- och ungdomsmedicinsk mottagningxtotal9266Ansvarig för individ- och familjeomsorgens barn- och ungdomsverksamhet i kommun eller kommundelVerksamhetschef eller motsvarandeBarn- och ungdomshabiliteringxtotal3086Habiliteringschef på landstingsnivåBarn- och ungdomspsykiatri Verksamhetscheferxtotal5389VerksamhetschefBarn- och ungdomspsykiatri elefonintervjuFörskolaVerksamhetEnkätTabell 2. Enkätundersökningar, urval och svarsfrekvens i de olika tillfrågade verksamheternaAvgränsningMetodinventeringen har begränsats till verksamheter som har ett formelltuppdrag att arbeta med universell, selektiv och/eller indikerad prevention.Socialtjänstens utredande och beslutande arbete samt dygnsvård (familjehem, institutioner) har inte tagits med.16

ResultatStort antal rapporterade metoderDe tillfrågade verksamheterna rapporterar ett stort antal metoder, totalt 228identifierbara metoder. Av dessa är 99 metoder för tidig upptäckt (bilaga 1och diagram 1) och flertalet, 129, är metoder för förebyggande arbete ellerför tidiga insatser (bilaga 2 och diagram 2). Vissa verksamheter rapporteraravsevärt fler metoder än andra, till exempel barn – och ungdomspsykiatrin,socialtjänsten och ungdomsmottagningarna. Barnhälsovård, mödrahälsovårdoch barn- och ungdomsmedicinska mottagningar rapporterar färre metoder.I tabell 3 redovisas antal olika metoder för tidig upptäckt respektive förebyggande arbete och tidig insats i relation till preventivt uppdrag.Undersökningen svarar på frågan om förekomst av olika metoder. Den beskriver inte omfattningen, det vill säga hur vanligt förekommande metoderna är. Den klargör inte heller hur många barn som nås av respektive metod.Tabell 3. Totala antalet olika metoder rapporterade från verksamheter grupperadeefter preventivt uppdrag. (Ingen dubbelrapportering från olika verksamheter)VerksamhetMetod för tidigupptäcktMetod förförebyggandearbete ochtidig insatsFörskola och skola (universell och selektivprevention)031Mödrahälsovård, barnhälsovård, skolhälsovård(universell och selektiv prevention)1123Ungdomsmottagning (universell och selektivprevention)1335Socialtjänst (universell, selektiv och indikeradprevention)6*57Barn och ungdomsmedicinska mottagningar, barnoch ungdomshabilitering, barn och ungdomspsykiatriska verksamheter (indikerad prevention)8751* fick inte frågan om tidig upptäckt men ändå angett sådana metoder17

Metoder för tidig upptäcktAlla verksamheter förutom förskola och skola rapporterar metoder för tidigupptäckt. Barn- och ungdomspsykiatrin rapporterar flest sådana metoder.Diagram 1. Rapporterade metoder för tidig upptäckt. Antal rapporterade metoderfrån olika 41713t kinsciSoU18kiaerint.otmaltj vålsohäolSk32rdrdaolSklakorsFö640in50

Vissa metoder rapporteras från flera olika verksamheter. Sammanlagt finnsnio olika metoder för tidig upptäckt vilka rapporteras från tre eller fler verksamheter, se tabell 3. Metoderna beskrivs kortfattat i bilaga 3.Tabell 3. Metoder för tidig upptäckt som rapporterades från tre eller fler olika verksamheter.MetodVilka verksamheterAUDITMödrahälsovård, ungdomsmottagningar, socialtjänst,barn och ungdomspsykiatri(Alcohol Use Disorders Identification Test)Becks ungdomsskalorSkolhälsovård, ungdomsmottagningar, barn och ungdomsmedicinska mottagningar, barn och ungdomspsykiatriBDI, BDI-CUngdomsmottagningar, barn och ungdomshabilitering,barn och ungdomspsykiatri(Beck Depression Inventory)BAI (Beck Anxiety Inventory)Ungdomsmottagningar, barn och ungdomshabilitering,barn och ungdomspsykiatriCY-BOCS Children’s Yale-Ungdomsmottagningar, barn och ungdomshabilitering,barn och ungdomspsykiatriBrown Obsessive Compulsive Scale)Identification Test)Ungdomsmottagningar, socialtjänst, barn och ungdomspsykiatriEPDS (Edinburgh PostnatalDepression Scale)Mödrahälsovård, barnhälsovård, barn och ungdomspsykiatriFTF/NF 5-15, (Five to Fifteen)Skolhälsovård, barn och ungdomshabilitering, barnoch ungdomspsykiatriSkolhälsovård, ungdomsmottagningar, barn och ungdomspsykiatriDUDIT (Drug Use DisordersKASAM, (Känsla av sammanhang)Metoder för förebyggande arbete och tidiga insatserAlla verksamheter rapporterar metoder för förebyggande arbete och metoderför tidiga insatser. Flest metoder rapporteras från verksamheter på specialistnivån, särskilt från socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin.Även ungdomsmottagningarna och skolan, som båda finns på primär nivå,rapporteras ett stort antal olika metoder. Övriga verksamheter rapporterarfärre metoder (diagram 2). Sammanlagt rapporteras sjutton olika metoderför förebyggande arbete och tidiga insatser från tre eller fler verksamheter(tabell 4). Metoderna beskrivs kortfattat i bilaga 4.19

h20-ogdomksptr i17kiagt.r inoti temsyblnstgnsinlt j ocsmsovård10rn-omälls ovå10Bagdhärnhrals o5Unödhäa20BaMollaolkoSkrs30SkFöDiagram 2. Metoder för förebyggande och tidiga insatser. Antal rapporterademetoder från olika verksamheter.555750454440353525261915901

Tabell 4. Metoder för förebyggande arbete och tidiga insatser som rapporteras fråntre eller flera olika verksamheter.MetodVilka verksamheterKOMET (Kommunikationsmetod,Komet)Förskola, skola, skolhälsovård, barnhälsovård,ungdomsmottagningar, socialtjänst, barn ochungdomsmedicinska mottagningar, barn ochungdomshabilitering, barn och ungdomspsykiatriCOPE (Community Parent EducationProgram)Förskola, skolhälsovård, barnhälsovård, ungdomsmottagningar, socialtjänst, barn och ungdomshabilitering, barn och ungdomspsykiatriART (Aggression Replacement Training)Skolhälsovård, ungdomsmottagningar, socialtjänst, barn och ungdomshabilitering, barn ochungdomspsykiatriMI (Motivational Interview)Skolhälsovård, mödrahälsovård, barnhälsovård,ungdomsmottagningar, socialtjänst,Vägledande samspel (InternationalChild Developmental Program, ICDP)Förskola, skola, barnhälsovård, ungdomsmottagningar, socialtjänst,MarteMeoFörskola, barnhälsovård, ungdomsmottagningar,socialtjänst, barn och ungdomshabiliteringDe otroliga åren (Incredible Years,OÅ, Webster Stratton)Förskola, skolhälsovård, socialtjänst, barn ochungdomshabilitering, barn och ungdomspsykiatriAktivt föräldraskap (Active parenting)Förskola, barnhälsovård, ungdomsmottagningar,socialtjänst,KBT (Kognitiv Beteende Terapi)Ungdomsmottagningar, socialtjänst, barn ochungdomshabilitering, barn och ungdomspsykiatrirePulseUngdomsmottagningar, socialtjänst, barn ochungdomshabilitering, barn och ungdomspsykiatriStödsamtalUngdomsmottagningar, socialtjänst, barn ochungdomshabilitering, barn och ungdomspsykiatriDISA (Depression in Swedish Adoescents)Skolhälsovård, ungdomsmottagningar, socialtjänst,Friends kamratstödFörskola, skola, skolhälsovårdPsykodynamisk korttidsterapiSocialtjänst, barn och ungdomshabilitering, barnoch ungdomspsyki

mär-, sekundär- och tertiär prevention. Med primär prevention avses insatser riktade till alla, med sekundär prevention insatser riktade till riskgrupper och med tertiär prevention insatser för de redan drabbade. Denna terminologi har sitt ursprung i folkhälsotraditionen där det huvudsakliga målet är att